2010

Årets…

..läsplats
I datastolen eller i fåtöljen på altanen (sommar).

…bok att ha med på resa
I Augusti när familjen åkte till Mallorca tog jag med Fatta Eld av Suzanne Collins. Jag läste den 2 gånger den veckan och kunde nästan inte vänta till den sista delen av Hungerspelen kom ut.

…bok på annat språk
The Kane Chronicles av Rick Riordan eller La planète des singes av Pierre Boulle

…omlästa bok

Hungerspelen, utan tvekan. Har läst de två första delarna 3 gånger sedan Juli!
 

…filmatisering av en bok
Den enda jag kan komma på är Percy Jackson och kampen om åskviggen som jag såg på bio.

…besvikelse
Att Lynne Ewing fortfarande inte har gett ut några nya böcker...

Samt att vissa serier som getts ut på svenska stannar av innan alla delar är utgivna...

…överraskning

Att en bok i princip kunde skrämma mig - DARLAH - 172 timmar på månen

…nyhet
Att Hungerspelen ska bli film. Jag går in på olika fansites nästan en gång i timmen för info!

Listan tog jag från BokNea. Det var svårt att komma ihåg saker som hänt under året, speciellt sånt innan jag startade bloggen. Det är bra att skriva ned saker så man kan gå tillbaks och återuppleva dem =)

Det blev ett hungrigt år, hehe!

Ska bli intressant att se ifall jag hittar en ny favorit under 2011!

Utsidan räknas också

Det är sant att det är insidan som räknas. Men det stämmer även att det i flesta fall är utsidan som ger insidan en chans.

Speciellt med böcker.

Här är två av mina favoritbokomslag, som komiskt nog blev

eld & vatten.

Böckerna är båda del 2 i varsin serie; Vargbröder och Måndöttrar.

För er som inte förstår hur fotot går ihop så är det två bilder i ett collage, och den till vänster är spegelvänd!

Bloggtips #2

Ett kul tips för alla vetgiriga personer som vill lära sig saker - varje dag!

learnsomethingeveryday

En blogg som varje dag postar ett udda fakta kombinerat med en söt bild. T.ex:

Hur personen/personerna bakom den här bloggen får reda på alla dessa saker vet jag inte, men det är ingen "viktig" fakta, så om det inte är sant spelar ingen större roll.

Bara roliga grejer man aldrig har tänkt på =)

Gone - Övergivna

Nu har jag äntligen läst den första delen i serien Gone.

Som jag skrev om här.

Jag hade ganska höga förväntningar, eftersom så många andra tycker om den.

Jag är inte säker på ifall jag tyckte om den eller ej. Min hjärna håller fortfarande på att smälta det som hände, haha.

Jag blev förvånad över allt våld och allt det hemska som barn/ungdomar kan göra mot varandra, t.ex. cementblocken. USCH!

Av nån anledning tycker jag inte att Hungerspelen är lika brutal, eftersom de i princip tvingas till det, här i Gone formar de sitt eget samhälle med egna lagar.

Karaktärerna var intressanta, men vissa var inte särskilt trovärdiga som barn/ungdomar, t.ex. Caine och Drake.

Andra var intressanta och gulliga utan att ta alltför stor plats, speciellt Albert och Data-Jack. Dem gillade jag.

Bland de karaktärerna som tog större plats tyckte jag om Astrid mest. Åh, jag älskar smarta personer!

Diana och Lana gillade jag också, två tjejer med tuff attityd.

När jag hade läst klart boken letade jag efter något att jämföra den med. Det närmsta jag kan komma är att blanda TV-serien The Tribe, Flugornas Herre och X-Men!

En väldig röra med andra ord.

Ni som läser Gone, borde jag fortsätta med serien?

Yu-Gi-Oh!

Många utav er kanske känner igen namnet i rubriken ifrån anime-serien som TV4 har visat.

Storyn i mangan är ungefär den samma, men fokuserar i början inte alls på kortspelet Magic & Wizards, som serien gör.

Yu-Gi-Oh! av Kazuki Takahashi

Yugi Muto är den tyste killen i klassen som hellre sitter med ett klurigt spel, än att sporta med de andra i klassen. Hans farfar äger en spelbutik, så spännande utmaningar har han aldrig brist på.

Förutom en. 

Det finns ett egyptisk pussel från faraonernas tid, som ingen någonsin har lyckats lösa.

Och alla ni som har egenskapen att dra slutsatser, förstår att Yugi såklart lyckas att lösa det hemlighetsfulla Milleniepusslet.

När han gör det, väcker han en egyptisk faraos ande till liv, som genom serien besitter Yugi och gör honom oövervinnerlig i spel. Gärna farliga sådana.

I ungefär de 10 första volymerna handlar serien om bemötanden med "onda" personer. Mobbare, kriminella osv, som "den mörke Yugi" övervinner i kluriga utmaningar, som man inte ens själv förstår förrän de är över. Det är det jag tycker bäst om med Yu-Gi-Oh!, när Yugi utklassar alla sina motståndare på briljanta sätt.

Sen går fokus över till Magic & Wizards, som också är intressant =)

Bloggtips #1

Som den stora bloggläsare jag är känner jag att det är min plikt att upplysa om intressanta bloggar att läsa, hehe.

Så det första Bloggtipset kommer här: Mark Reads

En kille vars blogg handlar om att läsa böcker.

Varje dag läser han ett kapitel, som han sedan skriver tankar och funderingar om.

Just nu håller han på med Hungerspelen.
Men i arkivet finns inlägg om hela Harry Potter-serien och hela Twilight-serien.

Riktigt underhållande och kul idé. Blir extra skoj när man själv redan har läst boken =)

P.S. Tipsa gärna om bloggar ni tycker är läsvärda!

The Phantom of the Opera

För en vecka sen såg jag och min syster filmen Fantomen på Operan (inte för första gången) från 2004 med Gerard Butler i rollen som Fantomen.

Den handlar om Christine Daae och hennes liv på L'Opera Populaire där hon bor och arbetar sedan hennes far dog. När Operan en dag får nya ägare, som bestämmer sig för att strunta i den mystiske Fantomens krav, händer den ena olyckan efter den andra. Christine blir en pjäs i Fantomens spel och får samtidigt sina drömmar uppfyllda. Men till vilket pris?

Den är jättebra och vacker. Musiken är underbar. Miljön är magisk, karaktärerna komiska. Det enda jag har "problem" med är handlingen. Tanken på Fantomen och hans besatthet utav Christine gör mig besvärad. Stalkervarning typ..?

Förra sommaren när jag och min syster var i London såg vi musikalen. Vi blev frälsta! Bland det bästa vi någonsin sett. Så gillar ni filmen måste ni se musikalen!

Poetisk nervositet

"Det handlar inte om nerver, svarade Michael.
Utan om förväntan. Du tänker låta din själ tala i
kväll och den där pirrande känslan i magen är din
själ som kryper upp för att ta över din hjärna."

- Månringen sid.253

Måndöttrar del 7 - Lynne Ewing

När Vanessa, huvudpersonen, ska sjunga i sin pojkvän Michael's band med en egenskriven sång för första gången på ungdomsklubben Planet Bang.

Invigning av en ny kategori, yaay!

Har läst boken flera gånger, men det var inte förrän igår kväll som de där orden "talade" till mig.

Både poetiskt och komiskt sagt tycker jag =)

Kära Tomten...

...var god lämna dessa under granen:

Percy Jackson (1-5) - Rick Riordan

 The Lost Hero - Rick Riordan

Övergivna - Michael Grant

City of Bones - Cassandra Clare

The Crossing of Ingo - Helen Dunmore

...och på nåt magiskt sätt, även dessa:

Okänd titel (Arvtagar-serien del 4 - ??) - Christopher Paolini

Okänd titel (The Kane Chronicles del 2 - 2011) - Rick Riordan

Blossoms and Shadows (2011) - Lian Hearn

Robinson 2010

"Till Filippinerna anländer ett gäng äventyrslystna deltagare för att en efter en elimineras i örådet tills en ensam vinnare står kvar."

Från http://www.tv4play.se/noje/robinson

 

Åh, Robinson är klockren TV-underhållning! 

Jag började titta förra året, halvvägs in i showen. Men i år har jag följt från början!

Den absoluta favoriten är Erik, såklart! Man måste ju heja på sina stadskamrater, hehe. Daniel är också en värd vinnare, samt Elin - vilken kämpaglöd!

Jag blir så irriterad på de som tror de är på semester eller nåt. Varför sökte de ens? Men nu är de värsta borta, som tur är.

Paolo är härlig han också. Brukat alltid imitera honom när jag sitter i soffan: ut med armen och hojta "KÖÖÖÖÖÖÖR!".

 

Snart är det slut..! 3 avsnitt kvar som visas torsdag, fredag och lördag nästa vecka.
Sen får man vänta ett år till nästa omgång...

Samurai Champloo

"I en skön mix av hip-hop, samurajstrider och några av de snyggaste tecknade actionscener du sett kommer här en historia om kärlek, vänskap och mod...INTE!"

Baksidan av Samurai Champloo volym 1-7 

Zon media ab

Fuu, en 15-årig flicka utan hem hamnar efter en incident i sällskap med de två samurajerna Jin, som är lugn och sansad och hugger med precision, och Mugen, den energiske killen med kort stubin, som slåss med improvisation och rörelser ingen annan sett förr.

Så olika, men samtidigt varandras jämlikar.

De tre gör sällskap i en resa genom Japan för att hjälpa Fuu hitta en mystisk samuraj med en doft av solros. De stöter på både vänner och fiender längs vägen och får tampas med farliga samt roliga uppdrag.

Ett actionfyllt och roligt äventyr med dramatiska inslag och underbara karaktärer. Jag tror jag hade kunnat uppskatta den ännu mer om jag hade större kunskap om Japans geografi och historia, eftersom berättelsen till stor del består utav dem. Men mycket av humorn gick att förstå ändå, tack vare de moderna inslagen som graffiti, baseball m.m.

Soundtracket höjde upp serien väldigt mycket. Hip-hop blandat med japansk traditionell musik förändrade stämningen helt. Jättehärligt!

Verkligen en anime som går att se om och om igen =)

Colours

Rasism - det finns överallt.

Jag tog den här bilden förra året, vid påsk, då man alltid har jättemycket godis. Den känns tydlig och stark, men björnarna ger en lite humoristisk känsla.

Det här var på väg att bli ett "förlåt-att-jag-inte-uppdaterar-inlägg", men sen slog det mig att jag bloggar för min egen skull, så varför ska jag be om ursäkt? Hehe.

Jag har inte börjat att läsa Harry Potter, och kommer troligen inte att göra det i år. Ärligt talat så känner jag mig inte särskilt lockad. Den stora hypen har gjort mig lite anti-HP.
Ja, varsågoda att skälla på mig ;)

Jag har faktiskt inte läst speciellt mycket alls på sistone. Vilket troligen har att göra med att jag sover sämre, eftersom jag brukar läsa innan jag ska sova.

Men, på mitt bord ligger nu Skuggornas Prins (Måndöttrar del 5) och Tsotsi (ENG-uppgift). Och jag har precis avslutat en jättebra anime. Så förhoppningsvis kommer det några nya, saftiga inlägg snart!