Cyberspace

För några veckor sen lånade jag två böcke, båda skrivna utav Örjan Persson. De har ganska mycket gemensamt, speciellt temat.

The Great World Game och Dream Game handlar båda om en svensk, 14-årig kille som hamnar i en virtuell värld, utan någon väg hem till det riktiga livet.

I The Great World Game får vi följa Tobias som ägnat många av sina timmar till att spela dataspel, speciellt s.k shoot 'em up-games där man ska skjuta sig fram för att klara av olika nivåer.

När han en kväll får ett erbjudande om att delta i THE GREAT WORLD GAME får hans lata vardag en helt ny vändning. Nu är han helt plötsligt själv inuti ett spel likt de han själv brukar spela. Tillsammans med ett gäng ungdomar från olika delar av världen försöker Tobias komma på ett sätt att komma ut från spelet, även om det innebär att de måste spela enligt spelets regler.

I Dream Game får vi följa Emil som av en slump blir utvald till att spela Dream Game, där man har chansen att vinna alla möjliga lyxiga priser. Problemet är bara att de är virtuella och finns i Locopolis - en virtuell stad där man inte behöver göra nånting. Det finns dock några som längtar tillbaka till det verkliga livet och vill hem igen. Men det tänker inte skaparna bakom Dream Game tillåta.

Handlingarna var nästan identiska - den stora skillnaden var vilken typ av spel som var i fokus. Actionspel VS Tävlingsspel

Annars fanns där 2 svenska pojkar som träffar andra personer. Blir kär i en tjej, som också blir kär i honom. Tillsammans ska de störta upphovsmakaren till den virtuella bluffvärlden så de kan komma hem igen.

Trots den uppenbara handlingen fanns det en del överraskningar. T.ex. i TGWG där skaparen är en indier som med hjälp av sin uppfinning vill skapa världsfred och överträffa Bill Gates när det gäller datorer. Eller i DG där huvudkaraktären träffar på ett mystiskt, gammalt par med namnen Maria och Gabriel - vars son var snickare.

Tråkigt - men med oväntade inslag och kopplingar.

From Sweden to ...

Detta inlägg tillägnar jag 3 vänner som just nu befinner sig på olika platser runt om i världen som utbytesstudenter.

Men även till er som är nyfikna på att själva åka iväg på en liknande resa!

Så om ni vill veta mer om kulturkrockar, spännande utflykter och livet i en ny familj ska ni besöka dessa bloggar:

Louise, min käre (f.d) klasskamrat som just nu befinner sig i Goudard, ett litet samhälle i sydöstra Frankrike. Hon har spenderat halva sin tid redan och kommer hem i Juni.

http://louisegranlund.blogg.se/

Hanna, även en god (f.d.) klasskamrat, som precis har åkt iväg till Nya Zeeland, där skolåret börjar och slutar annorlunda tider än här i Sverige. Så hon har ett helt år kvar där borta i lilla Pukekohe.

http://ayearinnewzealand.blogg.se/

Sist och yngst, Hilda! Jätteintresserad av den japanska kulturen (det var så vi träffades)! Därför förvånar det mig inte ett dugg att hon åkte iväg till Japan. Det är med stor fascination som jag följer hennes liv i Oyama.

http://yoshiasrosablogg.blogspot.com/

Ni tjejer är jättemodiga som bestämt er för att resa iväg under 1 år!

Jag skulle gärna vilja åka iväg som utbytesstudent också, men har inte riktigt vågat ta steget.

We're all alright, we're all alright!

Här kommer ett inlägg om en TV-serie jag måste säga var min allra första favorit (förutom Jordan Rättsläkare)!

That '70s Show är en komediserie som, precis som titeln säger, utspelar sig på 70-talet. I Point Place, Wisconsin, USA får vi följa ett gäng ungdomar genom deras galna påhitt under gymnasietiden och väntan på att det vuxna livet ska börja. Det blir en hel del fester, dejter, bio och inte minst Cirkeln - där både visa och och inte så visa ord sägs under dimman av droger.

Det är ju det fria 70-talet vi snackar om!

Fokus ligger på Eric Forman, en vanlig kille som bor med sin slampiga syster Laurie, hysteriska mamma Kitty och stränge pappa Red som aldrig kan få nog av att säga "klantarsle" till folk. Hos familjen Forman är det alltid fullt av folk - det knäppa grannparet Pinciotti vars dotter Donna verkar ha något på gång med Eric. Michael Kelso, killen som har utseendet - men ingen hjärna och hans flickvän Jackie, den snobbiga och ytliga tjejen. Hyde, den coole killen och inte minst Fez, utbytesstudenten som helst av allt vill få till det.

När gänget är samlat - vet man aldrig vad som händer.

Serien har länge gått i repris om och om igen på TV4. Jag har sett vissa avsnitt flera gånger, men nu när jag har DVD-boxen med alla 8 säsonger håller jag på att se dem i ordning =)

The Mortal Instruments - City of Bones

Äntligen har jag läst ut den. Har bara haft den i 2 veckor, men det känns som minst en månad har gått sedan jag började läsa den. Den var så seg!

16-årige Clary är en vanlig tjej med ett ett vanligt liv.
Trodde hon i alla fall.

Efter ett möte med några demonjägare, som jagar mystiska varelser man bara trodde fanns i sagor, upptäcker Clary de verkliga farorna i New York. Och de visar sig ha en större betydelse för henne än hon någonsin kunnat ana.

Jag gillar omslagen jättemycket! De är supersnygga =)

Den första halvan av boken fick jag verkligen anstänga mig för att fortsätta läsa. Man kom ingenstans i storyn, karaktärerna kändes inte rätt och all information gled bara förbi.

Kemin mellan ospeciella Clary och den väldigt specielle Jace blev tjatig. Jag har svårt att ta till mig relationer när jag inte alls förstår varför karaktärerna fattar tycke för varann, som här och i Twilight.

Den andra halvan flöt däremot på mycket bättre. Lite mer action, trådar som knöts samman och framför allt klarhet mellan karaktärerna - ni som läst förstår vad jag menar!

Tyvärr måste jag ändå säga att det som var den stora twisten, inte var speciellt oväntad. På något sätt var allt så intrasslat att det blev uppenbart. Jag blev lättad, eftersom jag hade hoppats på just detta.

En viktig frågeställning:

Varför blir de fina och snälla killarna alltid valda i andrahand?

Jag har svårt att avgöra ifall jag ska fortsätta med den här serien, då det tar så lång tid att läsa...

P.S. Tack till min moster Anna som gav boken till mig tack vare bloggen!