Igår läste jag ut sista delen i serien Vargbröder, som bär titeln Vålnadernas Berg.
Vargbröder är en serie som utspelar sig i en värld som liknar vår för 6000 år sedan - efter istiden, men innan jordbruket fanns. Människorna lever i klaner döpta efter djur och växter. Det finns skogsklaner, havsklaner, isklaner och bergsklaner. I varje bok får man veta mer om de olika klanerna. I Vålnadernas Berg får man lära känna bergsklanerna, vars miljö är inspirerad från Lappland och övre Norden.
Huvudpersonen är Torak, en pojke från Vargklanen, som i hela sitt liv levt ensam med sin pappa, som i början av första boken dödas. Han hamnar i Korpklanen och lär känna deras ledare Fin-Kedinn och hans brorsdotter Renn. I varje bok upptäcker han nya saker om sig själv, och sin döde pappa. Saker han aldrig kunnat drömma om.
Vålnadernas Berg
I den sista delen har Torak en själsslukare kvar att bekämpa. Eostra, den mäktiga berguvsschamanen. Hon har gömt sig i De Höga Bergen och väntar på Torak, för att ta över hans makt och styra över Storskogen.
Den här boken kändes som den kortaste, och minst händelserika. Kort letande, kort fight... Ingen utdragen spänning dvs. Intressant med den nya infon om Vandraren dock! Och den nya karaktären, Dark, kändes instoppad bara för att kunna få till ett lyckligt slut mellan Torak och Renn. Som jag f.ö. hade velat se en epilog om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar