I torsdags började jag läsa Revolt - tredje och sista delen av Hungerspelen. Läste ut den mellan kl. 1-2 samma natt.
Om det inte hade varit för att jag satt på ett tåg eller var med en kompis hade jag nog börjat gråta vid flera tillfällen. Speciellt där Peeta nämns.
Hungerspelen är den bästa bokserie jag har läst. Den ligger högst upp på min abstrakta topplista över böcker just nu.
Varför?
Huvudkaraktären, Katniss, är någon man faktiskt kan relatera till, någon man känner med - genom hela seriens gång. Alla hennes tankar och känslor framställs på ett så naturligt sätt av Collins att man aldrig tappar greppet om henne.
Miljön är spännande. Distrikten är som olika länder - helt främmande för varandra. Arenorna är unika, med överraskningar överallt.
Allt har en logisk förklaring. Det finns (nästan) inga lösa trådar eller oförklarliga moment. Och det mesta är väldigt realistiskt. Ingen övernaturlig kraft som skrämmer - det är människor med begär.
Till skillnad från i andra böcker där många karaktärer kommer och går, minns man faktiskt de som en gång dykt upp i Hungerspelen. Allt är glasklart.
Några djupare förklaringar till varför Hungerspelen har fångat mig.
Dela gärna med er av era egna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar