Exodus

Här kommer det första inlägget av två om Julie Bertagnas trilogi som utspelar sig i framtiden.
Serien innehåller böckerna Exodus, Zenith och kommande Aurora (2011).

OBS! Spoilers!

Året är 2099 och världen håller på att drunkna.

Mara Bell är femton år och har levt hela sitt liv på den ensliga ön Wing. Vattnet stiger och kontaken med omvärlden försvinner.
Det verkar som om de är ensamma kvar på Jorden.

Men Mara finner ledtrådar på den ödelagda Väven (variant av Nätet) som berättar om städer ovanför havet. Öborna sätter sitt hopp till Maras berättelse för att hitta en plats där de kan leva och ger sig ut på öppet hav.

Innan jag började läsa boken tänkte jag "Åh, va kul med en bok som utspelar sig på havet. Lite Odysséen-anda".

Oj, så fel jag hade.

Det står nästan ingenting om deras havsfärd. Den är med andra ord väldigt kort (iaf i boken).

Boken är uppdelad i 3 delar.

Del 1 - Livet på ön, kort havsresa, målet.
De kommer fram till staden, men de är inte de enda som tagit sig dit. Runt staden finns en mur som stänger ute flyktingarna, som lever i båt-ghetton utan mat och vatten.

Del 2 - Trädruvarna

Mara tar sig innanför muren och hittar vid stadens bottenpelare ett gäng "skogsmullar" som klär sig i plast, bor i träd och värnar om det lilla som finns kvar av naturen.

Del 3 - New Mungo

Mara tar sig upp i staden i jakt på den mystiske person hon träffade i Väven och som förde henne dit. Rymmer i slutet av boken med alla flyktingar för att hitta Grönland, där det ska finnas land kvar att bo på.

Exodus var inte en dålig bok, men allt som hände var så oväntat. Som sagt, jag var inställd på ett havsäventyr, men fick så mycket mer. Det var intressant att läsa om när de pratar om de som förstörde Jorden och orsakade allt, alltså oss.

Och jag som älskar ordlekar tyckte Väven var riktigt fiffigt, hehe.

Hade svårt att sympatisera med Mara, för mig kändes hon som en 10-åring, så tyckte inte om henne så värst.

En speciell bok om ett seriöst ämne, med många vändningar.